.

Jag grät och vi kysstes, fast jag borde ha bett dig att gå.
och jag ska aldrig mer säga sanningen, till nån som saknar förmåga att förstå.
Jag vill inte tänka framåt men är livrädd att fastna här.
Jag försöker tänka bort dig på alla sätt.
Mitt i allt så ska man räcka till.
Och snart har man glömt vem man är .
Sen en tid tillbaka har jag tänkt såhär
Och insett att jag måste börja om
Ja jag har kämpat för en plats som passar både här och där
Men snart ska jag hitta den jag är
fast vi båda vill
mer än någonting annat, så står det skrivet i pannan att man väcker en ångest när man släcker en annan.
när jag går därifrån och du håller kvar,
så vet vi båda två, det är såhär man mår när man hemligheter har.